Efter en heldag med 7 föreläsningar och en rundtur på Käppala så har man fått veta en hel del nytt
om vad som är på gång hos de största Nordiska avloppsreningsverken. Vi var ett 30 tal från Sverige, Norge, Danmark och Finland som samlats för att diskutera avloppsvattenrening och slambehandlingsfrågor.
Jag pratade i drygt en halvtimme om Kolfoten
och fick många intressanta frågor och en del diskussioner uppstod efteråt, dvs. den respons man gärna vill ha! Andreas från
Käppala tog vid efter mig och berättade om deras lustgasmätningar från den
biologiska reningen som de har gjort i ett exjobb
av Ulrika Carlsson från Uppsala universitet och även om mätningar i samarbete
med IVL. De har mätt i ventilationstrumman över den biologiska reningen med IR-teknik
(MIRAN). Slutsatserna dem drog var att det är enorma variationer, mellan 0-4 %
av inkommande kväve. Om man tar ett medel av mätningarna på Käppala så
motsvarar det 10000 ton koldioxidekvivalenter i atmosfären varje år!
Förhoppningsvis är det ”sanna” värdet mindre, i värsta fall mer…Som Andreas
påpekade är det viktigt att kolla på flera parametrar och hur de samverkar för
att kunna avgöra vilka faktorer (driftsförhållanden) som påverkar
lustgasbildningen. Någon med bra kunskaper i multivariat analys borde ge sig i
kast med uppgiften!
Syvab berättade om sin
framtida strategi och de krav som de är ganska säkra på kommer införas 2017,
nämligen: 6 mg N/l, 0,2 mg P/l och 5 mg BOD/l. Något att bita i med andra ord!
Till sist berättade IVAR i
Stavanger om det i princip motsatta förhållandet från Syvab. De har inga krav
på fosfor- eller kvävereduktion utan enbart krav på BOD och COD. I nuläget har
de en halt ut på 32 mg BOD/l men de har fått tuffare krav nu (25 mg BOD/l)!
Därför har de börjat planera för att uppgradera kemisk fällning till biologisk
rening istället.
Dagen avslutades med en båttur in till Gamla Stan i Stockhom
för en mycket bra kväll med trevliga kollegor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar