VA-verken! Kommunicera de verkliga problemen - varmvattenförbrukning, köttkonsumtion och slängd mat

VA-verken borde inrikta sin externa kommunikation på de mest betydelsefulla VA-relaterade resurs- och exergislösande aktiviteterna: varmvattenförbrukningen, köttkonsumtionen och den slängda maten!

I hela VA-systemet åtgår mest energi åt att värma vårt dricksvatten till varmvatten. Uppvärmningen av vattnet kräver ca 14 gånger mer energi än driften utav hela vår VA-anläggning (Olsson 2009; Hofman et al., 2011). Idag sker mycket extern kommunikation gällande biogasproduktionen vid våra VA-anläggningar och utav vårt matavfall. Det bör då påpekas att vår biogasproduktion vid avloppsreningsverken inte ens täcker energibehovet vid våra verk (i de allra, allra flesta fall idag) och att rötningen av matavfallet ger en mindre mängd biogas än vad som redan produceras vid reningsverken. Dock kan en minskning utav varmvattenanvändningen ge en betydligt snabbare, effektivare och större minskning utav energianvändningen i samhället.

Köttkonsumtionen har ökat med över 40 % sedan år 1990 i Sverige. Proteininnehållet i kött är högt och proteiner innehåller mycket kväve. Proteinkonsumtionen går alltså hand i hand med köttkonsumtionen och proteinkonsumtionen har ökat med nästan 30 % sedan år 1980. Mer kväve till reningsverken innebär högre energianvändning och ökade kostnader. Det sistnämnda beror inte bara p g a ökade driftkostnader (p g a mer behov utav elenergi och extern kolkälla) utan också högre investeringskostnader då hårdare kvävekrav och ökade belastningar kommer att innebära större volymbehov. De ökade driftkostnaderna för Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö uppskattas till 3,2-6,8 miljoner kronor per år på grund av den ökade proteinkonsumtionen sedan 1980. Köttproduktion innebär även att foder behöver produceras. Ca 60 % utav svensk jordbruksmark åtgår till foderproduktion. Ca 24 % av fosforläckaget till vatten i Sverige och 50 % utav kväveläckaget till Östersjön från Sverige kommer från jordbruket, vilket ska jämföras med 17 % respektive 28 % från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Det bör påpekas att det går åt ca 50 % mer jordbruksmark, eller ca 100 % mer markanvändning om betesmarker inkluderas, för köttätarkost jämfört med vegansk kost. Minskar köttkonsumtionen minskar alltså övergödningen utav Östersjön. Det är också bra att veta att nästan hälften (44 %) av köttet som konsumeras i Sverige importeras från andra länder, eftersom detta kött är billigt, ofta på grund av mycket sämre miljökrav i köttproduktionen. Importen utav mat och foder är en kadmiumkälla som inte är utredd, vilket är oroväckande då konstgödsel som har lägre kadmiuminnehåll än konstgödseln som används i andra länder gör. Cirka 50 % av fosforn som flödar in i Sverige kommer från importerad mat och foder. Minskad köttkonsumtion kan därför också innebära mindre kadmium i vår jordbruksmark och i vår mat. Köttproduktionen står för ca 18 % utav växthusgasutsläppen i världen, orsakar som skrivet övergödning, men sprider också antibiotika och andra miljögifter i vår miljö samt en för hög köttkonsumtion är heller inte hälsosamt för människokroppen.

Slängd mat innebär övergödning i onödan, onödig import av kadmium, onödig användning av fossila bränslen och onödiga växthusgasutsläpp från åkrar. Återutnyttjandet av den energi som kvarstår i maten ska självklart utnyttjas, via t ex biogasproduktion. Men den energi som kan återutnyttjas är oerhört liten jämfört med den energi som har konsumerats för att producera maten. Flera med mig tycker att VA-verken och avfallsbolagen kommunicerar allt för lite att vi ska minska mängden slängd mat och att allt för mycket fokus ligger på att vi ska återutnyttja energin i matavfallet. Ibland kan det till och med gå så långt att verkar vara bra att köra bil med biogas, det vill säga att det kan tolkas som att det går att köra mer bil, när vi i själva verket måste minska alla transporter i vårt samhälle.

Alltså, VA-verken, mässa för minskad varmvattenanvändning, minskad köttkonsumtion och minskad mängd slängd mat!!

Årets julklappstips är som vanligt en bok, eller snarare två böcker, Myten om maskinen av Alf Hornborg och All I want for Christmas is planekonomi av Sara Granér.

LaGas - danska forskningsmedel till studier av lustgasproduktion vid avloppsreningsverk

Projektet LaGas, med professor Barth Smets från DTU Environment som projektledare, beviljades häromdagen pengar (12,3 miljoner danska kronor) från det danska strategiska forskningsrådet. Den fullständiga projekttiteln lyder LaGas – diagnostics, monitoring and mitigation of N₂O (laughing gas) emissions from wastewater treatment operations: towards climate compatible wastewater technology. Projektet kommer att sysselsätta ett par doktorander och flera kommunala anläggningar är inblandade liksom Veolia med tillhörande bolag. Kartik Chandran från Columbia University i New York är också kopplad till projektet.

LaGas syftar till att studera mekanismerna bakom lustgasproduktionen. Dessutom kommer utsläppen kvantifieras i pilot- och fullskala från olika typer av avloppsvattenreningsanläggningar med olika metoder. Med hjälp av modellering hoppas projektet på att lära sig hur en kan prediktera lustgasutsläppen.

VA SYD och Sjölunda avloppsreningverk är med på ett hörn med många olika typer utav reningssteg som kan studeras. Högbelastat aktivt slam med fördenitrifikation, högbelastat aktivt slam utan fördenitrifikation (utan bio-P), nitrifierande biobäddar, MBBR med efterdenitrifikation, nitritierande SBR för rejektvattenbehandling, MBBR med nitritation-anammox för rejektvattenbehandling (pilot) och MBBR för Manammox (pilot). Det är dock ännu inte bestämt vilka delar av verket som verkligen kommer att ingå i studien. Jag har dock redan studerat luftemissionerna från SBRen, men dessa studier kan utvecklas, t ex mätte vi aldrig lustgaskoncentrationen i vattenfasen.

Här ser ni Kartik Chandran hålla ett TED-talk.

Förresten, ni följer väl SVUs Daniel Hellströms twitterflöde? 

Vetenskapsråds- och Formaspengar till VA-teknikforskning

Nyligen har Vetenskapsrådet (1/11) och Formas (3/12) meddelat vilka som får pengar i årets stora utlysning. Jag listar nedan vilka jag har kunnat hitta i listorna som har anknytning till VA-teknik.

Vetenskapsrådet

Mikrobiell elektrosyntes – en grundläggande undersökning av nya cellandningsvägar, Oskar Modin, Chalmers

Membranbioreaktorer med kompaktceller för effektivare bioprocesser – Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås

Formas

Nanostrukturerande konstruktioner för vattenrening – Martin Andersson, Chalmers

Titanbaserade jonbytare för vattenrening – Oleg Antzutkin, Luleå Tekniska Universitet

Avskiljning av organiska föroreningar i reningsanläggningar för dagvatten – Karin Björklund, Chalmers

Renoveringar av åldrande avloppsledningsnät – Förbättrar miljö och hälsa eller bortkastade pengar – Annelie Hedström, Luleå Tekniska Universitet

Biosorption i aktivslamprocessen: Mekanismer, kinetik och konsekvenser för processdesign, Oskar Modin, Chalmers

Ett nytt perspektiv på slam – tvärvetenskaplig bedömning genom hybridisering av livscykelanalys och riskbedömning – Greg Peters, Chalmers

Styrning av mikrobiella populationer mot en effektiv biogasproduktion – Anna Schnürer, SLU Uppsala

Vatten för liv och värdighet – En studie om hållbarhet och skalbarhet inom kooperativa vatten och sanitetssystem i rurala Tanzania – Sara Gabrielsson, Lunds universitet

Notera att den unge Oskar Modin knep åt sig pengar både från Vetenskapsrådet och Formas. Jag ser särskilt framemot hans arbete med biosorption i aktivt slam. Grattis i Oskar!!! 

Stressfusk

Härom veckan kom jag på ett nytt ord. Stressfuska. Det är att försöka hinna med mer i vardagen utan att stressa med hjälp utav fossila bränslen (eller utav onödigt mycket energi). Exempel är att ta bil till jobbet, dagis och mataffären för att hinna med att göra mer på jobbet/hemmavid. Många skjutsar också sina barn (som nu allt oftare är tre i en familj) med bil kors och tvärs till olika aktiviteter, och vänjer därmed barnen vid stressfusk. En kan också tycka att det är stressfusk att äta kött/mejeriprodukter/ägg för att snabbare och enklare få i sig nödvändiga näringsämnen. Har en pengar kan en stressfuska allt mer, och ju mer en stressfuskar desto mer pengar hinner en tjäna.

Enligt Sydsvenskan 18/3-2012 så är antalet bilar per tusen invånare lägre i Lund (min hemstad) än riksgenomsnittet (370 vs 460). Detta kan delvis förklaras av den höga andelen studenter, men också att cyklandet är utbrett. Men även i Lund ökar körsträckorna med bil per invånare, även om ökningen är lägre i Lund (9 %) än i Skåne (21 %) och riksgenomsnittet (22 %). Hur kan det öka när till och med media har skrikit om klimatförändringarna åtminstone sedan Al Gore började predika. Världsbankens rapport nu senast är ju skrämmande, men föga oväntat. Jag ställer mig frågan igen, är det ingen som bryr sig om våra barns framtid? För det handlar väl inte om okunskap? Eller gör det det? Hur kan vi vända trenden, eller är det bara att invänta kommande energi- och miljö/klimatkriser? Jag vägrar att tro på det sistnämnda, men jag bråttas dagligen med tankar om hur jag kan påverka min omgivning.

Mina tips till att minska stressfuskandet är i alla fall planering, prioritering, gå ned i arbetstid, cykla och åk kollektivt, bli vegetarian (helst vegan) och inse att barnen inte tjänar på på att vänja sig vid stressfusk.