Innan
kvävekraven på avloppsreningsverken kom så avskiljdes kvävet enbart genom
försedimentering och assimilation. Mängden kväve avskiljt via assimilation
(celltillväxt) beror på BOD-belastningen (BOD/N-kvoten) och slamålder. Det
sistnämnda bestämmer hur mycket av den assimilerade kvävet som löses ut igen
genom mineralisering i aktivtslamanläggningen (se nedanstående figur som är
modifierad ifrån EPA
(2010) och Ekama
(2011).
Humanurin bidrar
med ca 80 % av kvävet och ca 50 % av fosforn i kommunalt avloppsvatten.
Sorterar vi ut urinet, t ex vid nybyggnation av större stadsdelar, kan vi öka
mängden avskiljt kväve genom assimilation eftersom den mesta av COD:n kommer
med bajsvattnet (enbart
ca 7 % av COD:n i urinet). Dessutom kan vi erhålla mer kolkälla till
denitrifikationen och ca 15 % mindre flöde. Mer kväve i biomassan innebär
mindre luftbehov för nitrifikation och mer kväve i slammet. Den befintliga kvävereducerande
kapaciteten på reningsverket kan alltså öka, men en måste tänka på att flödet
ändå ökar med nyinkopplingar.
Frågan
är om nybyggnation av lokal anaerob svartvattenrening för biogasproduktion
någonsin kan slå ut vinsten med att urinseparera och får utökad kapacitet i
befintlig aerobt avloppsreningsverk. Jag tror inte det. Men jag har inte heller
orkat räkna mig igenom hela exemplet (ännu).
Mer
kväve i slammet vill vi ju ha för att förbättra slammets näringsinnehåll och öka
mängden kväve som vi recirkulerar till jordbruket. Separerar vi urinet, tar vi
ju hand om en större andel av kvävet direkt istället för att sända upp det i
luften igen och sedan fixera det igen i den energiintensiva
Haber-Bosch-processen. Håkan
Jönsson på SLU är en ivrig och trevlig förespråkare för urinseparering, och
menar på att det växttillgängliga kvävet i toavattnet är fyra gånger mer värt (i pengar) än fosfor och kaliumet 40 % mer värt än fosforn. Dessutom kan
tillverkningsutsläppen av växthusgaser minska med ca 65 gånger så mycket om vi
ta tillvara på kvävet jämfört med fosforn exklusive lustgasutsläpp p g a
avloppsvattenrening och utsläpp till recipienten.
