Läkemedelsrester i avlopp

I Göteborgs stads budget för 2012 står det under avsnittet giftfri och hälsosam stad att förutsättningarna för att inrätta en ozonreningsanläggning vid utflödet från Östra sjukhuset ska utredas. Detta är ett projekt som Gryaab kommer att delta i och innebär bland annat att undersöka hur läkemedelsrester och multiresistenta organismer påverkas av en ozonreningsanläggning. De största mängderna av läkemedelsrester förekommer i inloppet till avloppsreningsverken. I avloppsreningsverkens olika processer reduceras oftast halterna i olika grad beroende på läkemedelssubstans. Innan ett beslut tas om att införa en sådan reningsanläggning måste de eventuella positiva miljöeffekterna av avancerad reningsteknik vägas mot ökad energi- och resursförbrukning. Vi får se hur arbetet framskrider, en rapport ska publiceras under 2012!

Stockholm Vatten har genomfört ett projekt som heter ”Läkemedelrester i Stockholms vattenmiljö”. I sammanfattningen står att ”Nästan alla läkemedel som kunde mätas i inkommande vatten var också detekterade i renat avloppsvatten, men i lägre koncentrationer”. Vilka koncentrationer som är skadliga för vattenlevande organismer är svårt att avgöra och i rapporten konstateras att kunskapen om effekter hos akvatiska organismer av läkemedelsrester fortfarande är bristfällig.

Svenskt Vatten och Landstinget i Östergötland har tillsammans gjort en studie, Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1, som är en uppföljning av en tidigare studie kring läkemedelsflöden i Östergötlands och Jönköpings län samt de stora sjöarna Vättern, Vänern och Mälaren. Där dras slutsatsen att användningen av läkemedel är stor och ökar kontinuerligt och utsläppen påverkar främst vattenlevande organismer. I studien visas att olika läkemedel reduceras olika mycket i reningsverken. Åtgärder vid källan rekommenderas.

Många såg säkert också artikeln i Ny Teknik förra veckan som handlade om läkemedel i fisk, närmare bestämt abborre. I faktarutan står det som kanske saknas i artikeln, att vilka halter och exponeringstider som skadar fiskar och vattenlevande organismer ska undersökas i forskningsprojektet MistraPharma, som kommer att fortsätta fram till år 2015. Just nu finns inga gränsvärden så vitt jag vet?

En som kan mycket om det här ämnet är Joakim Larsson på Göteborgs Universitet, som jag fick förmånen att lyssna till i höstas. Man kan annars se hans TED-talk på youtube! Han medverkar också som expert i filmen Underkastelsen av Stefan Jarl, som handlar om kemikaliecocktailen i samhället.

BES: MFC, MEC och MES

På måndag debuterar jag som exjobbshandledare (biträdande). På Sjölunda avloppsreningsverk ska två studenter drifta en mikrobiell bränslecell (Microbial Fuel Cell = MFC) i labbskala för att överföra alkalinitet från inkommande avloppsvatten till rejektvattnet. Huvudhandledare är Oskar Modin på Chalmers, som genomförde en liknande studie med syntetiska avloppsvatten i Japan för något år sedan. Bioelektrokemiska system (BES) är ett spännande och hett forskningsområde som även inkluderar mikrobiella elektrolytiska celler (MEC) och mikrobiell elektrosyntes (MES). Under våren kommer jag att förkovra mig en hel del i BES, och räkna därför med fler inlägg om detta!.  

En allt grönare jord. Bok- och filmtips!

I senaste numret av tidningen Ingenjören skriver Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöteknik på KTH , en enligt min mening mycket läsvärd krönika om kriser. Bland annat avhandlas fenomenet kopplade kriser: “...resursernas kris är kopplad till miljöns kris, i vilken klimatkrisen ingår som en global demon, och hur dessa kriser i sin tur är kopplade till den politiska krisen...”osv. Sörlin skriver att kriser fungerar som symptom på vår kollektiva ovilja, eller oförmåga, att inse vår begränsning. Sörlin ger oss en hint om vad han tror om framtiden genom ett gammalt visdomsord: "en gång visade sig människans storhet i vad hon förmådde göra, i framtiden kommer den att visa sig i vad hon förmår avstå från att göra". Kanske till exempel att begränsa sitt köttätande och sin konsumtion?

Sörlin skriver att en av de viktigaste böcker som skrivits om kriser på senare år är författad av Mike Hulme och den heter Why we disagree about climate change. Jag har tyvärr inte läst den ännu, men det kanske vore nåt för alldeles för varma januarikvällar?

Något annat värt att lägga sin tid på tycker jag har varit BBCs serie Frozen Planet med David Attenborough. Serien har fått kritik för att ha filmat isbjörnsungar på ett zoo när det kan uppfattas som att det är i naturen. Men jag tycker det är småpotatis för en fantastiskt sevärd naturfilm. Kanske är jag speciellt fäst vid den efter att ha bott 1,5 år i Nuuk på västra Grönland. Sista delen som heter On Thin Ice rekommenderas speciellt då den handlar om hur forskare mäter förändringar i polarregionerna och hur de påverkar både djur och människor som bor där samt hela planeten!

Qujanaq, takuss!

Vad händer år 2012?

Jag har inte tänkt spå om vad som händer under år 2012. Utan enbart tipsa lite om vad som är på gång och vilka kalendarium på nätet som är bra att veta om, framför allt gällande VA och kanske framför allt avloppsvattenhantering.

Svenskt Vatten har ju naturligtvis ett eget kalendarium, som innehåller tidpunkter för deras kurser, events och seminarium. I detta kalendarium highlightar jag VA-mässan i Göteborg 18-20 september. Även Cirkulation.com har ett kalendarium, som tyvärr ännu inte är uppdaterad för det nya året. Dock hittar man på sidan att årets nationella Vatten, Avlopp och Kretsloppskonferens är i Uppsala 22-23 mars. Föreningen Vatten har en lista på sina arrangemang på sin hemsida.

Även International Water Association (IWA) har naturligtvis ett kalendarium för deras events för året. Det kan också vara bra att titta på nästkommande års kalender (2013) där nya events droppar in efterhand. I maj 2013 är det dags för en IWA-konferens i Sverige igen, 1^st International IWA Conference on Holistic Sludge Management. Deadline för submittering av abstracts är dock som allt som oftast väldigt tidigt, 1 april 2012. IWA har också en sida över andra events som IWA deltar vid. Tidningen Water 21 har också ett kalendarium över events. I USA anordnas som vanligt WEFTEC och i Tyskland IFAT.

Kursen Advanced Course Environmental Technology på Delft University i Nederländerna som är fokuserad på avloppsvattenrening kommer att ges i år. Själv gick jag den år 2008. Mycket bra kurs!

Sen får vi ju inte glömma bort att OS är i London och att herrfotbolls-EM avgörs i Polen och Ukraina!

Har ni fler tips på andra events? 

Toapapper – kemikalier och återvinning

Naturvårdsverket skriver i sitt nyhetsbrev att toalettpapper som är tillverkat av återvunnet papper kan läcka mer optiska vitmedel till naturen än toalettpapper av nya fibrer. Det framgår av screeningen av optiska vitmedel under 2010. Optiska vitmedel är en stor grupp kemikalier som används för att öka den upplevda vitheten hos textilier och papper. De optiska vitmedlens effekt bygger på att de skall belysas så att en exciterad molekyl bildas. Vid belysning med UV-ljus (solljus) fluorescerar den i blått - "det blå ämnet". Föremål förefaller mer lysande och klara i färgerna.

Analyser gjordes på prover från avloppsreningsverk och deras recipienter. Studien omfattade fem substanser förkortade DSPB, DAS1, FB28, FB85 och DAS2. I inkommande vatten låg koncentrationerna kring 20 μg/l och i utgående vatten 0,5-5 μg/l. I slammet återfanns mellan 56-160 μg/g TS. De högsta uppmätta koncentrationerna i ytvatten var mer än 600 ggr lägre än beräknade PNEC (predicted no-effect concentration) - värden. Högsta koncentrationen i sediment, 7,2 μg/g TS uppmättes nära utsläppspunkten för ett avloppsreningsverk. Det finns dock inga PNEC-värden för organismer i sediment så det är svårt att ta ställning till om dessa koncentrationer är höga eller ej. Vad gäller substansen DAS1 så kan man i alla fall se att den ökar från utgående avloppsvatten över ytvatten till sediment.

Det finns flera som intresserar sig för toalettpapper, bland annat PhD-studenten Chris Ruiken. Han är i slutskedet av sitt PhD-projekt som heter Impact of toilet paper on behavior of wastewater treatment plants och genomförs på Delft University of Technology i Holland. Syftet med projektet beskrivs så här: ”The objective of this project is to investigate the possible improvement in efficiency of wastewater treatment plants by using sieve technology”.

Toalettpapper står för 30-50 % av inkommande COD och STOWA skriver i rapport 2010:19 att konventionell teknik för att behandla avloppsvatten och slam kanske inte är optimal för att behandla dasspapper. De har utrett ekonomin och praktisk genomförbarhet med att filtrera bort toalettpappret och att återanvända det som t.ex. bränsle. 

Ruiken et al. (2011) skriver i artikeln Removal of toilet paper from influent of municipal wastewater treatment by sieves, att det lönar sig att filtrera bort det! Ett filter med hål som är mindre än 0,5 mm tog i denna studie bort nästan 100 % av cellulosa fibrerna (fibrerna är i snitt 1-1,2 mm långa), 50 % av suspen och 35 % av COD. I slutsaterna skriver Ruiken att den totala energianvändningen (inclusive slambehandlingen) minskar med 50 %. Studierna har gjorts i pilotskala men håller nu på att genomföras i fullskala på Blaricum avloppsreningsverk i Holland.

Till sist vill jag också ge ett boktips, Monitor 22 ”Biologisk mångfald i Sverige” Naturvårdsverket skriver att förutom den nutida situationen för landets växt- och djurliv granskar boken hur mångfalden har förändrats, vad som hotar den och vad vi gör för att bevara den.