Olja på Tjörn

För ett par veckor sedan var jag på Tjörn tillsammans med Föreningen Vattens sektion västra. Aktiviteten kallades "Olja på Tjörn - hur hanterade kommunen utsläppet?" och det var 17 glada vattenintresserade själar som var med under dagen.

Tjörns kommun drabbades i höstas av ett större oljeutsläpp. Nu har saneringen pågått under en längre tid och man har totalt tagit upp 800 ton vatteninblandad olja vilket motsvarar ungefär 450 ton ren olja). På de ställen där det var som värst var det en grävskopa som kunde "gräva upp" olja ur vattnet. Strax efter att oljan upptäcktes jobbade hundratals personer, inkl kustbevakningen och hemvärnet, med att sanera. Numera är det ett 30-tal som fortfarande är inblandade i saneringen.

Foto från Kustbevakningens hemsida

Tjörns kommuns miljöavdelning tillsammans med saneringsföretaget Entropi SAB delgav oss deras erfarenheter från hanteringen av problemet. Vi började med en båttur ut till de ställen som drabbades värst och där oljan fortfarande syns på öarna. Sen åkte vi vidare till de öar som var helt färdigsanerade och en del där det fortfarande satt en grupp människor i vita dräkter och sanerade. Det var lite bisarrt att åka förbi en ö med några personer i helt vita dräkter som satt och skrubbade. Saneringen de gör nu som kallas finsanering går helt enkelt till så att man skrubbar och skyfflar bort oljan för hand! Vilket såklart är enormt tidskrävande... Oljan samlas upp och läggs i vita säcker som sedan samlas in i Kyrkesund för transport till Göteborg. Här och där på öarna såg vi just dessa vita säckar.

Saneringsarbetet kommer att fortsätta länge till och under tiden har skyltar tillverkats som ska sättas ut nu inför båtsäsongen på de öar där oljan finns kvar och allmänheten bör vara försiktiga. Oljan ska helst inte trampas i så att den sprids vidare eller kontaminerar andra ställen.

På Tjörns kommuns hemsida står det att bevakningen pågår tills saneringen är heltklar. De har olika händelser kartlagda med foton och information för allmänheten.

Webbsändningar av Water Environment Federation

Ikväll droppade det ned reklam om Water Environment Federations (WEF) kommande webbsändningar i min mailbox. De två nästkommande som handlar om näringsåterföring (2 maj kl. 19:00-21:00) och membranbioreaktorer (16 maj kl. 19:00-21:00) är gratissändningar. Jag har aldrig sett någon av WEFs webbsändningar, men jag tänkte bänka mig framför datorn vid nästa tillfälle. Ikväll handlade en sändning om DC Waters val att installera den termiska hydrolysprocessen CAMBI. Tyvärr missade jag precis den.

Kolfoten

Vi har inte bloggat så mycket på sistone eftersom vi har lagt mycket tid på ett projekt som vi kallar Kolfoten. Ifjol satt jag och Susanne på varsin kammare och räknade på koldioxidfotavtrycket för driften av Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö respektive Ryaverket i Göteborg. Under hösten började vi samarbeta, vilket resulterade i en artikel om Sjölundas koldioxidfotavtryck som presenterades på NORDIWA i Helsingfors i december. I Helsingfors började vi smida planerna för nästa steg, projekt Kolfoten. Under våren har vi jobbat med att ta fram en enkel modell i Excel för att enkelt kunna beräkna koldioxidfotavtrycket, kolfoten, för driften av ett avloppsreningsverk baserat på driftdata, emissionsfaktorer och i de fall det finns, direkta mätningar av utsläpp av växthusgaser. Dessutom har vi kontaktat ett tiotal avloppsreningsverk (alla skandinaviska länder är representerade) och bett dem att skicka data till oss för att kunna beräkna deras kolfot, men också för att kunna jämföra olika kolfötter med varandra. I söndags skickade vi slutversionen till en konferensartikel, ”Carbon Footprints of Scandinavian Wastewater Treatment Plants”, som ska presenteras på IWA-konferensen EcoTechnologies for Wastewater Treatment, som arrangeras i Santiago de Compostela, Spanien, i juni i år. Dessutom ska vi presentera resultaten på Vattenstämman i maj samt på nätverksträffen för processingenjörer vid de stora reningsverken i Skandinavien, även det i maj.

Vi sänder många tack till alla de personer som arbetar på de avloppsreningsverk som har ingått i studien, och som har hjälpt oss att samla ihop de uppgifter vi har frågat efter. Dessutom vill vi tacka alla de kemikalieleverantörer vi har varit i kontakt med.

Det har gått mycket otid åt Kolfoten, men vi har fortfarande data kvar att analysera, och vi planerar redan för en uppgradering, Kolfoten 2.0. När den sistnämnda versionen är klar, lägger vi ut den här på bloggen!

Vår blogg uppmärksammades för något nummer sedan i branschtidskriften Cirkulation.

Hur stort är då kolfoten för de avloppsreningsverk vi har studerat? Jo, vi hamnar i samma storleksordning som Hofman et al. (2011), som estimerade utsläppen från avloppsvattenreningsverken i Nederländerna till ca 45 kg CO₂-ekvivalenter per personekvivalent och år. Dock är det oklart vilken systemgräns Hofman et al. (2011) använde i jämförelse med vår studie. Vi återkommer dock med bättre estimeringar när all data är analyserad.

Shit is life!

På Gryaab i Göteborg har det dragits igång en stor reklamkampanj som under vecka 16-17 kommer att synas på hundratals annonstavlor, spårvagnar och bussar i Göteborg, Ale, Partille, Härryda, Kungälv, Mölndal och Lerum.

Ett spel har även tagits fram som kan spelas på http://www.skitresan.se/. Dessutom kan man vinna Guldpass till Liseberg och äran att få hämta priset vid Gryaabs Öppet hus den 2 juni.

Så här står det på Gryaabs hemsida:

-Varför satsar Gryaabs på en reklamkampanj?
- För att öka kännedomen om vad vi gör och lära alla bättre avloppsvett. Gryaab tar bort övergödande ämnen från kiss, bajs och matrester i avloppsvattnet. Men vi kan inte trolla. Resten - det vill säga kemikalier, metaller och andra ämnen – hamnar förr eller senare i havet eller på marken. (Förutom en del lättnedbrytbara ämnen som bryts ner i vår reningsprocess.) Vi vill också att man slutar använda toaletten som en papperskorg.