Avløpshåndtering i Oslo

Förra veckan var jag i Oslo som tydligen är Europas snabbast växande stad (vår väldigt entusiastiska stadsguide hann berätta väldigt mycket om det på 1,5 timme)! Men när man bygger för allt vad tygeln håller så innebär det också en del problem med dag- och spillvattenhanteringen. Reningsverken Bekkelaget och VEAS tar hand om avloppsvattnet i Oslo-regionen idag och Bekkelaget kommer snart att behöva börja bygga ut. Politikerna har visst också bestämt att det ska gå att bada i området kring operan, så inget dagvatten ska släppas ut där, och man har bestämt att kombinerat system ska fortsätta användas…vilket känns lite ålderdomligt. Men det är klart, det ser väl inte så snyggt ut kanske. En smart grej jag fick veta var att ledningarna till Bekkelaget och VEAS sitter ihop i en punkt så man kan styra hur mycket vatten som går till vilket verk, så när VEAS har byggt om på sista tiden har Bekkelaget fått ta emot mer vatten. Bra att ha den flexibiliteten!

Ett studiebesök på Bekkelaget hanns såklart med och där fick vi se ett reningsverk som är ganska likt Ryaverket, fast det är helt insprängt i berget (eller fjället som de säger på norska). En annan skillnad är att de har sina reningskrav i procent istället för mg/l som de flesta svenska reningsverkt har. Det är också nytt, med mina mått mätta i alla fall, det stod färdigt 2001 och tar emot vatten för motsvarande ca 300000 personer. Duktiga Jessica Gunnarsson guidade oss runt där och svarade på våra tusen frågor. På Bekkelaget är de väldigt glada för de människor som är anslutna verkar det som, den här bilden fanns i entrén.

När jag var i Oslo kom jag att tänka på en gammal grej som jag läst om att man mätt hur mycket droger som stadsdelarna ”använder” eller det som speglas i avloppsvattnet i alla fall. Enligt Forskning & Framsteg släppte stadens befolkning ut ca 35 kilo kokain i Oslofjorden varje år! I Stockholm gjordes 2010 en undersökning som skrevs om i SvD och visades i Kalla Fakta. Lasse Wierup, journalisten som gjort reportaget säger: ”Vi kan se att stockholmarna använder mindre kokain än människor i till exempel Rom och London, men att vi ligger på ungefär samma nivå som München och Frankfurt”.

Programmet kan fortfarande ses här. 

Trevlig helg!

ps. På Bekkelaget upptäckte vi också en haj i en bassäng. 

Manammox - anammox i huvudströmmen

Manammox (mainstream anammox) är ett uttryck jag själv har myntat, och innebär implementering av betydande kvävereduktion genom anammoxreaktionen vid rening av avloppsvatten på kommunala avloppsreningsverk. Heterotrof denitrifikation ska enbart behövas för att reducera den nitrat som anammoxbakterierna producerar p g a att koldioxid reduceras (biomassaproduktion) kopplat till att nitrit oxideras till nitrat (teoretiskt 11 % av det kväve som reagerar i anammoxreaktionen).

Det har dock konstaterats att anammoxbakterierna kan genomföra organotrof nitratreduktion (Güven et al., 2005; Kartal et al., 2007). Acetat och propionat kan oxideras med nitrat som elektronacceptor. Nitraten omvandlas till ammonium med nitrit som intermediär. Dock överger inte anammoxbakterierna sin autotrofa livsstil, d v s de organiska ämnena bryts ned till koldioxid innan kolet tas upp (Kartal et al., 2007) och biomasseproduktionen förblir låg. COD/N-kvoter (g/g) över 1 har observerats gynna heterotrofer framför anammoxbakterier i anoxiska miljöer (Güven et al., 2005).

Världens första anammoxreaktor, som byggdes för rejektvattenbehandling på ett kommunalt avloppsreningsverk i Rotterdam, besökte jag och ett gäng från VA SYD (dåvarande VA-verket i Malmö) och LTH hösten år 2006.

Van Loosdrecht-stallet på Delft University släppte nyligen en intressant artikel med implementering av organotrof nitratreduktion av anammoxbakterierna för att minska nitratmängden ut från en bubbelkolumnreaktor med SBR-drift med granulärt slam (Winkler et al., 2012). De studerade ett syntetiskt avloppsvatten med en COD/N-kvot (g/g) på 0,5, ammoniumkoncentration lika med 190 mg N/l och en temperatur på 18 ± 3ºC i labbskala. De implementerade en nitratrecirkulation, vilket ökade kvävereduktionen utan att heterotrofer blev den dominerande bakteriegruppen i systemet, vilket delvis konstaterades genom att slamproduktionen blev fem gånger lägre än om denitrifierande heterotrofer hade dominerat.

Med fördel tas så mycket av den inkommande COD:n bort med effektiv mekanisk/kemisk rening och ett högbelastat aktivtslamsteg, och därefter implementeras manammox. En eventuell nitratrecirkulation i manammoxsteget för nitratreduktion av anammoxbakterierna kräver att det finns en tillgänglig kolkälla kvar i avloppsvattnet. Kanske kan en delström ledas förbi aktivtslamsteget, eller så används ett hydrolysat. Alternativet är ett efterföljande heterotrof denitrifikation med hydrolysat som kolkälla.       

På flera håll i världen sänks nu temperaturerna och kvävekoncentrationerna i anammoxreaktorerna för att studera hur manammox ska implementeras. De anammoxledande forskarna i Sverige, KTH med Elzbieta Plaza i spetsen, har ett SVU-Formas projekt tillsammans med Chalmers och Gryaab, där de för tillfället studerar en sänkning av temperaturen i en MBBR-pilot för rejektvattenbehandling. Doktoranden Razia Sultana på KTH och mikrobiologen Frank Persson på Chalmers är huvudpersonerna i projektet. VA SYD och LTH planerar pilotförsök med manammox efter det högbelastade aktivtslamsteget på Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. Som jag redan har nämnt här på bloggen planerar Delft och Paques att släppa resultat från en pilot i Rotterdam i augusti i år.