Kissar du i duschen?

Gulvatten, brunvatten, svartvatten, beigevatten, ljust gråvatten, mörkt gråvatten och vitvatten. Ja, källsorterande avloppssystem och decentraliserad avloppsvattenrening är det jag har gått runt och funderat på under sommaren och stora delar av våren. Samtidigt tuffar Manammoxpiloten på. Kvävet direkt till åkern vs avskiljning av kvävet till luften och sedan fixera det igen via kvävefixerande grödor eller Haber-Bosch. 

Håkan Jönsson, en känd svensk guru inom källsorterande avloppssystem, föredrar dock uttryck som urin (gulvatten exklusive spolvatten), fekalier (brunvatten exklusive spolvatten), klosettvatten (svartvatten) och BDT-vatten (gråvatten). 

Jag har börjat sortera min urin hemma. Här ser ni lagringsdunken (60 l) och 0,5 litersflaskan för mellanlagring på min toa. Jag samlar inte allt (är ju iväg på dagarna), men försöker få med morgonkisset. (Jag har en dunk på jobbet också.) Ni ser att den är lite tömd också (utfällningar syns tydligt på dunkens väggar, troligen ren struvit). Jag har tappat den till familjens odling ett par gånger i sommar.

Missade ni DN-debatt-debatten förra året gällande debattartikeln ”Återvinn fler näringsämnen än fosfor i avloppsvattnet” av bl a Håkan och Johan Rockström? Läs debattartikeln, och läs svaren och slutrepliken vetja.

Jag hoppas att få jobba mer med källsorterande avlopp framöver men jag lägger redan lite tid på det på jobbet för närvarande i mitt femtioprocentiga fouande. Jag tänkte dela med mig av några rätt kul fakta gällande sortering:

• I västvärlden har vi en energianvändning som är större än 5000 W/person, COD-innehållet i avloppsvattnet är ca 23 W/person (Rittmann, 2013), inte mkt alltså att hurra över energimässigt i samhället även om energianvändningen t ex skulle halveras.
• Varmvattenanvändningen är på ca 110 W/person (Hofman et al., 2011) , betydligt mer finns att tjäna på att minska varmvattenförbrukningen och värmeväxla avloppsvattnet än att producera biogas ur avloppsvattnet alltså.
• COD-innehållet i avloppsvattnet fördelar sig som följer: urin 11 %, fekalier 31 %, papper 8 % och BDT-vatten 50 % (Friedler et al., 2013). Svartvattenrötning tar bara hälften av COD:n i avloppet!
• Urinet innehåller nästan 80 % av kvävet, nästan 60 % av fosforn och nästan 60 % av kaliumet i avloppsvattnet (Jönsson et al., 2005) . Se även mitt blogginlägg om vad som händer på avloppsreningsverket om man bara satsar på urinsortering.
• Kvävets värde i toalettavloppet är betydligt större än fosforns (Jönsson et al., 2012).
• Mängden kväve, fosfor och kalium motsvarar så mycket som 20 %, 50 % och 55 % av mängderna av dessa ämnen i mineralgödseln såld i Sverige (Jönsson et al., 2012).
• Växttillgängligheten av kvävet och fosforn är högre i toaavlopp än i avloppsslam.
• Inom EU-projektet Value from Urine körs en mikrobiell bränslecell för utvinning av elenergi ur urinet.
• Varför inte satsa på källsorterande avloppssystem när miljonprogrammen rustas upp?

  

Boktips inför hösten! Jag läste denna bok, som gavs ut i början av detta år, nu i somras. Source Separation and Decentralization for Wastewater Management, editerad av Tove A. Larsen, Kai M. Udert och Judit Lienert. Det roliga är att jag satt i jämte Udert på en konferens för 5 år sedan nu, och jag förstod aldrig varför han skulle jobba med nitrifikation av urin. Nu vet jag….