Härom veckan kom jag på ett nytt ord. Stressfuska. Det är att försöka hinna med mer i vardagen utan att stressa med hjälp utav fossila bränslen (eller utav onödigt mycket energi). Exempel är att ta bil till jobbet, dagis och mataffären för att hinna med att göra mer på jobbet/hemmavid. Många skjutsar också sina barn (som nu allt oftare är tre i en familj) med bil kors och tvärs till olika aktiviteter, och vänjer därmed barnen vid stressfusk. En kan också tycka att det är stressfusk att äta kött/mejeriprodukter/ägg för att snabbare och enklare få i sig nödvändiga näringsämnen. Har en pengar kan en stressfuska allt mer, och ju mer en stressfuskar desto mer pengar hinner en tjäna.
Enligt Sydsvenskan 18/3-2012 så är antalet bilar per tusen invånare lägre i Lund (min hemstad) än riksgenomsnittet (370 vs 460). Detta kan delvis förklaras av den höga andelen studenter, men också att cyklandet är utbrett. Men även i Lund ökar körsträckorna med bil per invånare, även om ökningen är lägre i Lund (9 %) än i Skåne (21 %) och riksgenomsnittet (22 %). Hur kan det öka när till och med media har skrikit om klimatförändringarna åtminstone sedan Al Gore började predika. Världsbankens rapport nu senast är ju skrämmande, men föga oväntat. Jag ställer mig frågan igen, är det ingen som bryr sig om våra barns framtid? För det handlar väl inte om okunskap? Eller gör det det? Hur kan vi vända trenden, eller är det bara att invänta kommande energi- och miljö/klimatkriser? Jag vägrar att tro på det sistnämnda, men jag bråttas dagligen med tankar om hur jag kan påverka min omgivning.
Mina tips till att minska stressfuskandet är i alla fall planering, prioritering, gå ned i arbetstid, cykla och åk kollektivt, bli vegetarian (helst vegan) och inse att barnen inte tjänar på på att vänja sig vid stressfusk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar