Tre nya professorer inom VA i Göteborg!

Lena Blom håller föredrag

 Idag var jag på tre introduktionsföreläsningar för tre nya professorer på Chalmers i Göteborg. Först ut var Dr. Lena Blom som blir adjungerad professor i hållbara vatten- och avloppssystem som pratade om VA-systemet i Göteborg och de kretslopp som finns i och omkring staden. Lena jobbar just nu den nya nämnden Kretslopp och vatten i Göteborg och ingår i den strategiska samordningsgruppen där. Denna första föreläsning hade det bredaste perspektivet.

Näst ut var Dr. Ann Mattsson som nu är chef för utveckling, kvalitet och miljö på Gryaab och som blir adjungerad professor i vattenreningsteknik. Ann berättade med inlevelse om vad för bra samarbeten som har gjorts mellan Gryaab/kommuner, akademin och industrin och vad som behöver göras framöver. Att både detaljkunskap och överblick är viktigt var ett budskap som fördes fram väl. 

Professor Greg Morrison på avdelningen för Vatten Miljö Teknik introducerar Ann Mattsson

Sist ut på denna delen av förmiddagen var Dr. Britt-Marie Wilén som blir biträdande professor i avloppsreningsteknik och som nu är docent vid avdelningen för Vatten, Miljö och Teknik på Chalmers. Britt-Marie hade en smalare del av avloppsvattenreningsteknik och pratade om de pågående projekten på hennes grupp och gav publiken en del detaljer om hur det jobbas och med vad.

Paneldebatt

När de tre nya professorerna hållt sina föredrag var det dags för paneldebatt där även Lena Söderberg, VD Svenskt Vatten och Ronnie Ljungh, stadssekreterare (MP) och ordförande i Kretslopp och vattennämnden i Göteborg deltog.

De gemensamma framtida utmaningarna diskuterades ur ett samhällsperspektiv och Lena Söderberg sa bland annat att hon ser tre områden som det behövs fokuseras inom: Att reinvestera i nuvarande VA-system var det första, det andra var klimatanpassa VA-systemen och det tredje att öka kunskapen om kemikalier, oönskade ämnen virus mm i VA-systemen. De två senare kräver dock även åtgärder någon annanstans i systemet. Lena sa också att ett arbete pågår där regeringen har gett den parlamentariska miljömålsberedningen i uppdrag att till juni 2014 ta fram ett förslag till en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.

Ronny Ljungh berättade om när Göteborg gått före och förbjöd Bisfenol A i kvitton i stadens verksamheter i Göteborg och undrade hur halterna hade ändrats i avloppsvattnet sedan dess? Det finns numera ett nationellt beslut om förbud mot Bisfenol A men det riktar sig enbart till produkter avsedda för barn mellan 0-3 år.

Efter avslutad paneldebatt var det mingel-lunch och blomutdelning och fotografering med dagens huvudpersoner leendes ikapp. Helt klart en mycket trevlig tillställning!

Blomsterutdelning

Toalettstrejk!

Matt Damon toalettstrejkar för att få upp fokus för vatten och sanitetsfrågor! Ganska kul ”presskonferens” kan ses här och kampanjen kan följas på hemsidan http://strikewithme.org/.  Det kommer pågå fram till och med FNs Världsvattendag som är den 23 mars. Dagen instiftades 1993 av FN:s generalförsamling efter ett initiativ vid FN:s miljökonferens i Rio år. På hemsidan kan man se och ladda hem en väldigt informativ (och dyster) visualisering ”infographic”.

I Sverige ska Världsvattendagen också uppmärksammas, men än så länge verkar det inte vara så många aktiviteter på gång enligt hemsidan.

Om nån missade det så var det alla hjärtans dag igår, bloggen 2050 skriver att kärlek är klimatsmart och the New York Times konstaterar ”wastewater is for lovers”! Med det blir det trevlig helg!

Gamla och nya rävar på VA-teknik Södras visionsseminarium

Nyss hemkommen från visionsseminarium med VA-teknik Södra på vackra Örenäs Slott utanför Glumslöv i Skåne så har motivationen fått ordentlig fart! VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. Programmet påbörjades 1 september 2009. Nu är programmet inne i andra fasen och kärnan består av LTH, VA SYD, NSVA, Gryaab och Chalmers men även andra företag är knutna till programmet. Vi fick en rykande färsk aktivitetsrapport för september 2011-augusti 2012, den kommer förhoppningsvis snart att läggas ut på hemsidan.

De industridoktorander som just nu är verksamma inom VA-teknik Södra är

• Tobias Hey på VA SYD som jobbar med optimal utnyttjande av inkommande kol till avloppsreningsverk. 
• Janne Väänänen på Hydrotech som i sitt doktorandprojekt utvärderar möjligheterna att använda skiv- och trumfilter i befintliga avloppsreningsanläggningar för att förbättra reningsgraden och för att öka driftsäkerheten.
• Maria Piculell på AnoxKaldnes som undersöker bärarens roll i MBBR-processer, genom att utvärdera reduktionseffektiviteten av kväve och organiska föroreningar samt syreöverföringen i olika MBBR-konfigurationer. 
• Filip Nilsson på Primozone som undersöker möjligheterna att använda ozon inom avloppsvattenrening för att bekämpa filementbildande bakterier, minska mängden överskottslam och öka biogasproduktionen.
• Fredrik Stenström på VA-Ingenjörerna som arbetar med utvärdering av rejektvattetprocesser för fullskale applikationer.

 Under dagarna har det varit mycket nätverkande och idégenererande. Vi testade att kicka igång mötet med cafémodellen, där vi var i mindre grupper som diskuterade och sen efter 6 minuter byttes grupperna när en klocka ringde, vilket gjordes ett antal gånger, effektivt minglande! Även ”walk and talk” hanns med där vi promenerade och diskuterade vad vi tycker är viktigast att jobba med inom VA-teknik Södra. De tre stora teman under dagarna var F&U, kommunikation och utbildning. Vi fick exempel på hur många man når ut till via Facebook, LinkedIn och Twitter vilket ledde till att jag nu registrerat mig på Twitter och spenderat ca 45 min runtklickande på coola personers Tweets, vilka jag ska följa med intresse! (Ett tips är att följa Daniel Hellström på SVU som är ganska bra på att uppdatera vad som händer just nu). Det kommer även snart att kommuniceras via VA-teknik Södras nya hemsida här – håll utkik!

Temat F&U diskuterades livligt och jag gör ingen ansats att återge det här, men ord som jag uppfattade nämndes flera gånger var helhet, system och samarbete. Eftersom både LTH och Chalmers var på plats så diskuterades också utbildningsaspekten flitigt, en stor fråga var hur vi lockar fler till branschen? Kanske genom att synas mer trodde en del och att hotta upp yrket, byta namn från VA till nåt mer flashigt och välja sina slogans trodde andra. 

Tack Karin och Jes på LTH för ett bra arrangerat seminarium!

ps. Jag tycker det kan vara trevligt med gamla rävar i branschen – idag fick jag dock syn på en ny!

Urinsortering i nybyggda stadsdelar - ett sätt att öka den befintliga kväverenande kapaciteten i avloppsreningsverket

Innan kvävekraven på avloppsreningsverken kom så avskiljdes kvävet enbart genom försedimentering och assimilation. Mängden kväve avskiljt via assimilation (celltillväxt) beror på BOD-belastningen (BOD/N-kvoten) och slamålder. Det sistnämnda bestämmer hur mycket av den assimilerade kvävet som löses ut igen genom mineralisering i aktivtslamanläggningen (se nedanstående figur som är modifierad ifrån EPA (2010) och Ekama (2011). 

Humanurin bidrar med ca 80 % av kvävet och ca 50 % av fosforn i kommunalt avloppsvatten. Sorterar vi ut urinet, t ex vid nybyggnation av större stadsdelar, kan vi öka mängden avskiljt kväve genom assimilation eftersom den mesta av COD:n kommer med bajsvattnet (enbart ca 7 % av COD:n i urinet). Dessutom kan vi erhålla mer kolkälla till denitrifikationen och ca 15 % mindre flöde. Mer kväve i biomassan innebär mindre luftbehov för nitrifikation och mer kväve i slammet. Den befintliga kvävereducerande kapaciteten på reningsverket kan alltså öka, men en måste tänka på att flödet ändå ökar med nyinkopplingar.

Frågan är om nybyggnation av lokal anaerob svartvattenrening för biogasproduktion någonsin kan slå ut vinsten med att urinseparera och får utökad kapacitet i befintlig aerobt avloppsreningsverk. Jag tror inte det. Men jag har inte heller orkat räkna mig igenom hela exemplet (ännu).

Mer kväve i slammet vill vi ju ha för att förbättra slammets näringsinnehåll och öka mängden kväve som vi recirkulerar till jordbruket. Separerar vi urinet, tar vi ju hand om en större andel av kvävet direkt istället för att sända upp det i luften igen och sedan fixera det igen i den energiintensiva Haber-Bosch-processen. Håkan Jönsson på SLU är en ivrig och trevlig förespråkare för urinseparering, och menar på att det växttillgängliga kvävet i toavattnet är fyra gånger mer värt (i pengar) än fosfor och kaliumet 40 % mer värt än fosforn. Dessutom kan tillverkningsutsläppen av växthusgaser minska med ca 65 gånger så mycket om vi ta tillvara på kvävet jämfört med fosforn exklusive lustgasutsläpp p g a avloppsvattenrening och utsläpp till recipienten.

VA-verken! Kommunicera de verkliga problemen - varmvattenförbrukning, köttkonsumtion och slängd mat

VA-verken borde inrikta sin externa kommunikation på de mest betydelsefulla VA-relaterade resurs- och exergislösande aktiviteterna: varmvattenförbrukningen, köttkonsumtionen och den slängda maten!

I hela VA-systemet åtgår mest energi åt att värma vårt dricksvatten till varmvatten. Uppvärmningen av vattnet kräver ca 14 gånger mer energi än driften utav hela vår VA-anläggning (Olsson 2009; Hofman et al., 2011). Idag sker mycket extern kommunikation gällande biogasproduktionen vid våra VA-anläggningar och utav vårt matavfall. Det bör då påpekas att vår biogasproduktion vid avloppsreningsverken inte ens täcker energibehovet vid våra verk (i de allra, allra flesta fall idag) och att rötningen av matavfallet ger en mindre mängd biogas än vad som redan produceras vid reningsverken. Dock kan en minskning utav varmvattenanvändningen ge en betydligt snabbare, effektivare och större minskning utav energianvändningen i samhället.

Köttkonsumtionen har ökat med över 40 % sedan år 1990 i Sverige. Proteininnehållet i kött är högt och proteiner innehåller mycket kväve. Proteinkonsumtionen går alltså hand i hand med köttkonsumtionen och proteinkonsumtionen har ökat med nästan 30 % sedan år 1980. Mer kväve till reningsverken innebär högre energianvändning och ökade kostnader. Det sistnämnda beror inte bara p g a ökade driftkostnader (p g a mer behov utav elenergi och extern kolkälla) utan också högre investeringskostnader då hårdare kvävekrav och ökade belastningar kommer att innebära större volymbehov. De ökade driftkostnaderna för Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö uppskattas till 3,2-6,8 miljoner kronor per år på grund av den ökade proteinkonsumtionen sedan 1980. Köttproduktion innebär även att foder behöver produceras. Ca 60 % utav svensk jordbruksmark åtgår till foderproduktion. Ca 24 % av fosforläckaget till vatten i Sverige och 50 % utav kväveläckaget till Östersjön från Sverige kommer från jordbruket, vilket ska jämföras med 17 % respektive 28 % från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Det bör påpekas att det går åt ca 50 % mer jordbruksmark, eller ca 100 % mer markanvändning om betesmarker inkluderas, för köttätarkost jämfört med vegansk kost. Minskar köttkonsumtionen minskar alltså övergödningen utav Östersjön. Det är också bra att veta att nästan hälften (44 %) av köttet som konsumeras i Sverige importeras från andra länder, eftersom detta kött är billigt, ofta på grund av mycket sämre miljökrav i köttproduktionen. Importen utav mat och foder är en kadmiumkälla som inte är utredd, vilket är oroväckande då konstgödsel som har lägre kadmiuminnehåll än konstgödseln som används i andra länder gör. Cirka 50 % av fosforn som flödar in i Sverige kommer från importerad mat och foder. Minskad köttkonsumtion kan därför också innebära mindre kadmium i vår jordbruksmark och i vår mat. Köttproduktionen står för ca 18 % utav växthusgasutsläppen i världen, orsakar som skrivet övergödning, men sprider också antibiotika och andra miljögifter i vår miljö samt en för hög köttkonsumtion är heller inte hälsosamt för människokroppen.

Slängd mat innebär övergödning i onödan, onödig import av kadmium, onödig användning av fossila bränslen och onödiga växthusgasutsläpp från åkrar. Återutnyttjandet av den energi som kvarstår i maten ska självklart utnyttjas, via t ex biogasproduktion. Men den energi som kan återutnyttjas är oerhört liten jämfört med den energi som har konsumerats för att producera maten. Flera med mig tycker att VA-verken och avfallsbolagen kommunicerar allt för lite att vi ska minska mängden slängd mat och att allt för mycket fokus ligger på att vi ska återutnyttja energin i matavfallet. Ibland kan det till och med gå så långt att verkar vara bra att köra bil med biogas, det vill säga att det kan tolkas som att det går att köra mer bil, när vi i själva verket måste minska alla transporter i vårt samhälle.

Alltså, VA-verken, mässa för minskad varmvattenanvändning, minskad köttkonsumtion och minskad mängd slängd mat!!

Årets julklappstips är som vanligt en bok, eller snarare två böcker, Myten om maskinen av Alf Hornborg och All I want for Christmas is planekonomi av Sara Granér.

LaGas - danska forskningsmedel till studier av lustgasproduktion vid avloppsreningsverk

Projektet LaGas, med professor Barth Smets från DTU Environment som projektledare, beviljades häromdagen pengar (12,3 miljoner danska kronor) från det danska strategiska forskningsrådet. Den fullständiga projekttiteln lyder LaGas – diagnostics, monitoring and mitigation of N₂O (laughing gas) emissions from wastewater treatment operations: towards climate compatible wastewater technology. Projektet kommer att sysselsätta ett par doktorander och flera kommunala anläggningar är inblandade liksom Veolia med tillhörande bolag. Kartik Chandran från Columbia University i New York är också kopplad till projektet.

LaGas syftar till att studera mekanismerna bakom lustgasproduktionen. Dessutom kommer utsläppen kvantifieras i pilot- och fullskala från olika typer av avloppsvattenreningsanläggningar med olika metoder. Med hjälp av modellering hoppas projektet på att lära sig hur en kan prediktera lustgasutsläppen.

VA SYD och Sjölunda avloppsreningverk är med på ett hörn med många olika typer utav reningssteg som kan studeras. Högbelastat aktivt slam med fördenitrifikation, högbelastat aktivt slam utan fördenitrifikation (utan bio-P), nitrifierande biobäddar, MBBR med efterdenitrifikation, nitritierande SBR för rejektvattenbehandling, MBBR med nitritation-anammox för rejektvattenbehandling (pilot) och MBBR för Manammox (pilot). Det är dock ännu inte bestämt vilka delar av verket som verkligen kommer att ingå i studien. Jag har dock redan studerat luftemissionerna från SBRen, men dessa studier kan utvecklas, t ex mätte vi aldrig lustgaskoncentrationen i vattenfasen.

Här ser ni Kartik Chandran hålla ett TED-talk.

Förresten, ni följer väl SVUs Daniel Hellströms twitterflöde? 

Vetenskapsråds- och Formaspengar till VA-teknikforskning

Nyligen har Vetenskapsrådet (1/11) och Formas (3/12) meddelat vilka som får pengar i årets stora utlysning. Jag listar nedan vilka jag har kunnat hitta i listorna som har anknytning till VA-teknik.

Vetenskapsrådet

Mikrobiell elektrosyntes – en grundläggande undersökning av nya cellandningsvägar, Oskar Modin, Chalmers

Membranbioreaktorer med kompaktceller för effektivare bioprocesser – Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås

Formas

Nanostrukturerande konstruktioner för vattenrening – Martin Andersson, Chalmers

Titanbaserade jonbytare för vattenrening – Oleg Antzutkin, Luleå Tekniska Universitet

Avskiljning av organiska föroreningar i reningsanläggningar för dagvatten – Karin Björklund, Chalmers

Renoveringar av åldrande avloppsledningsnät – Förbättrar miljö och hälsa eller bortkastade pengar – Annelie Hedström, Luleå Tekniska Universitet

Biosorption i aktivslamprocessen: Mekanismer, kinetik och konsekvenser för processdesign, Oskar Modin, Chalmers

Ett nytt perspektiv på slam – tvärvetenskaplig bedömning genom hybridisering av livscykelanalys och riskbedömning – Greg Peters, Chalmers

Styrning av mikrobiella populationer mot en effektiv biogasproduktion – Anna Schnürer, SLU Uppsala

Vatten för liv och värdighet – En studie om hållbarhet och skalbarhet inom kooperativa vatten och sanitetssystem i rurala Tanzania – Sara Gabrielsson, Lunds universitet

Notera att den unge Oskar Modin knep åt sig pengar både från Vetenskapsrådet och Formas. Jag ser särskilt framemot hans arbete med biosorption i aktivt slam. Grattis i Oskar!!!