Industriers varaktig samlevnad!

Enligt Nationalencyklopedin så betyder symbios varaktig samlevnad mellan olika typer av organismer. Utanför Norrköping finns en form av industriell symbios, Händelö energikombinat. Med industriell symbios menas att man behandlar flöden av främst restprodukter mellan företag. Exempelvis produceras två förnybara bränslen i symbios med kraftvärmeverket där energiproduktionen till största del baseras på biobränslen. Universitetet i regionen är också starkt knutet till Händelö. Framförallt avdelningen industriell miljöteknik på Linköpings universitet. Jag har läst bland annat kurserna Biofuels for Transport och Industrial Ecology. Rekommenderas!

Jag kom att tänka på Händelö igen för att jag under veckan läst ikapp lite Ny Teknik och fick upp ögonen om artikeln från förra veckans nummer om att gasjätten Aga och Lantmännen Agroetanol ska bygga en storskalig koldioxidfabrik på Händelö i Norrköping. Lantmännen tillverkar etanol till fordon och djurfoder, i processen frigörs stora mängder koldioxid. I dag släpps allt ut i atmosfären, men den nya fabriken ska i stället fånga upp, rena och komprimera gasen och därefter ska den transporteras till Agas kunder. Produktionen ska vara i drift hösten 2013.

Koldioxid kan till exempel användas till att framställa aceton. Ett forskarlag under ledning av professor Hubert Bahl vid universitetet i Rostock har fått omkring 15 miljoner kronor för att ta fram metoder att jäsa fram aceton med hjälp av mikroorganismer och koldioxid. Projektet löper under tre år.

Även plast kan framställas med hjälp av koldioxid. Ny Teknik skriver att norska Norner har ägnat flera år åt att utveckla nya plastmaterial baserade på koldioxid. Nu bygger institutet en pilot- och demonstrationsanläggning i norska Grenland, en investering som motsvarar 64 miljoner svenska kronor. Den ska vara i drift år 2014 och är öppen för företag som vill licensiera tekniken för att utveckla egna ”gröna” plastprodukter. Spännande!

Förresten så gick Stora Energipriset 2011 som delas ut årligen av SWECO till just Händelö energikombinat.

Bilden nedan visar industriklustret på Händelö.

  

Seminarium om FoU inom biogasproduktion i Sverige

Igår var både jag och Susanne på ett biogasseminarium i Stockholm, kallat FoU Biogas från slam och avfall, som anordnades av Avfall Sverige, SGC, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten. Hela 68 pers var samlade för att höra det senaste inom svensk FoU inom biogasområdet.

Svenska Dagbladets artikel ”Biogasfordon ger ingen miljövinst” år 2004 inspirerade, enligt dagens första talare Magnus Andreas Holmgren på SP , biogasbranschen till att börja jobba med metanslip från biogasanläggningar. Han presenterade vidare tankar och resultat från mätningar från ”Frivilligt åtagande” och från sin SGC-rapport nr 238 ”Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar – litteraturstudie”. Det frivilliga åtagandet har lett fram till metanslipsiffrorna 2,5 % och 2,1 % för produktion av biogas och uppgradering av biogasen, som ska användas för att beräkna om Lagen om hållbarhetskriterierna uppfylls, om en själv inte gör egna mätningar. Magnus kommer att jobba vidare med mätmetoder från öppna ytor. Tillägga bör att Magnus gav avloppsreningsverken en känga för att enbart ett (Linköping) av de 135 biogasproducerande avloppsreningsverken har genomgått ett frivilligt åtagande. Det bara att instämma att det är för dåligt!  

Nästa speaker var Erik Nordell från Svensk Biogas (inte Swedish Biogas och inte Scandinavian Biogas), utan Svensk Biogas, som är ett dotterbolag till Tekniska Verken i Linköping, inte i Lidköping. Han berättade om labbförsök med efterrötning vid 25ºC för kontroll av metanslip i öppna rötrestlager. Det mest intressanta de hade kommit fram till vara att när en störning skedde i huvudrötningen, vilket genererar högre VFA-halter, ökade även metanproduktionen i efterrötningen, vilket kanske inte är helt oväntat.

Vidare presenterade My Carlsson på AnoxKaldnes försök gjorda med termofil förhydrolys dels för att få ökad biogasproduktion och dels för att få till hygienisering. Blandslam från VA SYD, Gryaab och NSVA användes. Gasproduktionen låg mellan -8 till +18% jämfört med utan förhydrolys, Salmonella var frånvarande, medan detektionsgränsen för mätning av E. coli och Enterococcer var alldeles för hög för att kunna uppfylla de föreslagna kraven för dessa bakterier vid hygienisering. Problemet verkar vara att de föreslagna <-halterna är uttryckta i torrvikt och inte i våtvikt. Dock var resultaten svårtydbara gällande hygieniseringseffekten, kanske p g a kontaminering. Viktiga slutsatser var också att hydrolysgasen bör ledas in i efterföljande rötkammare och att intermittent matning kan ge höga vätgashalter. Rapporten med alla resultat kommer inom kort på SGC:s hemsida. Förstudierapporten hittar du här, SGC 215.  Snart där efter äntrade fd Gryaabsonen Ola Fredriksson (numera på Aquateam, men kommer snart hem till Gryaab igen (helt enligt planerna)) scenen och ville förtälja att det där med förhydrolys har man hållit på med på VEAS i Oslo i 17 år redan. VEAS har kraftig förfällning med efterföljande biofilmsprocesser för nitrifikation och denitrifikation. VEAS uppvisar en mycket hög nedbrytningsgrad av VS (ca 65 %). Ola överförde dessa siffror för Gryaabs del. Om Ryaverket skulle öka sin VS-reduktion i rötkammarna från 50 % till 60 % skulle Gryaab kunna sänka sina driftkostnader med 2 miljoner om året (mer metan och mindre slam). Hydrolysprocessen verkar klara av att VFA-halterna sticker iväg ibland, och ett samband med att skumningen minskar när hydrolysen är sur (BA var negativt) verkade tydligt. Många meter skum är det normala fall (minns inte hur många).

Växjö har mycket på gång på Sundets ARV, och igår presenterade processingenjör Anneli Andersson Chan och JTI:s Gunnar Rogstrand resultat från försök gjorda på Sundet. De har testat att förtjocka det rötade slammet i en bandavvattnare till ca 9 % TS för att sedan pastörisera slammet (hygienisering) och efter det få ut mer metan i en efterrötning. Pastöriseringen sänker slammets viskositet, vilket gör att omrörningen funkar vid så höga TS-halter. Jag tror att den viktigaste slutsatsen av försöken var att det var omöjligt att avvattna slammet i slutändan, troligen p g a att pastöriseringen påverkade den tillsatta polymeren i förtjockningen till den grad att slutprodukten blev en sirapsliknande lösning som det inte gick att blanda in polymer i.

Även årets Vatten-pristagare Jes la Cour Jansen höll ett föredrag på seminariet. Han pratade allmänt om hur FoU kan hjälpa till för att öka biogasproduktionen på avloppsreningsverk, men påpekade samtidigt att den stora potentialen för biogasproduktion i Sverige inte finns i avloppslammet (enbart 7 % av de totalt 10,6 TWh/år exklusive råvara från skog). Dock är det idag de 135 biogasproducerande avloppsreningsverk som står för den absolut största delen av biogasproduktionen! Jes påminde oss också om att det har testats många olika metoder för att öka utrötningen på avloppsreningsverk, men det är fortfarande ingen metod som riktigt har fått fart och har etablerat sig på många verk. Så det finns fortfarande att göra! Han påpekade också att bio-P ger mindre slam vilket ökar uppehållstiden för slammet i rötkammare, dock påverkar ökade mängder svavelväte negativt.

Vi fick också höra föredrag om föroreningar i biogasen före och efter uppgradering, katalytisk förbränning av metanslip från gasuppgadering, syntrofa acetatoxiderare som gynnas av höga ammoniakhalter och torrötning av ”rejekt” från förbehandling av matavfall.  

Idag var vi på Hammarby Sjöstadsverk, första gången för oss båda, för ett många timmars mycket inspirerande möte med KTH om anammox-FoU. Men det blir mer om anammox i huvudströmmen eller mainstream anammox (= Manammox) någon annan gång!   

Läkemedelsrester i avlopp

I Göteborgs stads budget för 2012 står det under avsnittet giftfri och hälsosam stad att förutsättningarna för att inrätta en ozonreningsanläggning vid utflödet från Östra sjukhuset ska utredas. Detta är ett projekt som Gryaab kommer att delta i och innebär bland annat att undersöka hur läkemedelsrester och multiresistenta organismer påverkas av en ozonreningsanläggning. De största mängderna av läkemedelsrester förekommer i inloppet till avloppsreningsverken. I avloppsreningsverkens olika processer reduceras oftast halterna i olika grad beroende på läkemedelssubstans. Innan ett beslut tas om att införa en sådan reningsanläggning måste de eventuella positiva miljöeffekterna av avancerad reningsteknik vägas mot ökad energi- och resursförbrukning. Vi får se hur arbetet framskrider, en rapport ska publiceras under 2012!

Stockholm Vatten har genomfört ett projekt som heter ”Läkemedelrester i Stockholms vattenmiljö”. I sammanfattningen står att ”Nästan alla läkemedel som kunde mätas i inkommande vatten var också detekterade i renat avloppsvatten, men i lägre koncentrationer”. Vilka koncentrationer som är skadliga för vattenlevande organismer är svårt att avgöra och i rapporten konstateras att kunskapen om effekter hos akvatiska organismer av läkemedelsrester fortfarande är bristfällig.

Svenskt Vatten och Landstinget i Östergötland har tillsammans gjort en studie, Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1, som är en uppföljning av en tidigare studie kring läkemedelsflöden i Östergötlands och Jönköpings län samt de stora sjöarna Vättern, Vänern och Mälaren. Där dras slutsatsen att användningen av läkemedel är stor och ökar kontinuerligt och utsläppen påverkar främst vattenlevande organismer. I studien visas att olika läkemedel reduceras olika mycket i reningsverken. Åtgärder vid källan rekommenderas.

Många såg säkert också artikeln i Ny Teknik förra veckan som handlade om läkemedel i fisk, närmare bestämt abborre. I faktarutan står det som kanske saknas i artikeln, att vilka halter och exponeringstider som skadar fiskar och vattenlevande organismer ska undersökas i forskningsprojektet MistraPharma, som kommer att fortsätta fram till år 2015. Just nu finns inga gränsvärden så vitt jag vet?

En som kan mycket om det här ämnet är Joakim Larsson på Göteborgs Universitet, som jag fick förmånen att lyssna till i höstas. Man kan annars se hans TED-talk på youtube! Han medverkar också som expert i filmen Underkastelsen av Stefan Jarl, som handlar om kemikaliecocktailen i samhället.

BES: MFC, MEC och MES

På måndag debuterar jag som exjobbshandledare (biträdande). På Sjölunda avloppsreningsverk ska två studenter drifta en mikrobiell bränslecell (Microbial Fuel Cell = MFC) i labbskala för att överföra alkalinitet från inkommande avloppsvatten till rejektvattnet. Huvudhandledare är Oskar Modin på Chalmers, som genomförde en liknande studie med syntetiska avloppsvatten i Japan för något år sedan. Bioelektrokemiska system (BES) är ett spännande och hett forskningsområde som även inkluderar mikrobiella elektrolytiska celler (MEC) och mikrobiell elektrosyntes (MES). Under våren kommer jag att förkovra mig en hel del i BES, och räkna därför med fler inlägg om detta!.  

En allt grönare jord. Bok- och filmtips!

I senaste numret av tidningen Ingenjören skriver Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöteknik på KTH , en enligt min mening mycket läsvärd krönika om kriser. Bland annat avhandlas fenomenet kopplade kriser: “...resursernas kris är kopplad till miljöns kris, i vilken klimatkrisen ingår som en global demon, och hur dessa kriser i sin tur är kopplade till den politiska krisen...”osv. Sörlin skriver att kriser fungerar som symptom på vår kollektiva ovilja, eller oförmåga, att inse vår begränsning. Sörlin ger oss en hint om vad han tror om framtiden genom ett gammalt visdomsord: "en gång visade sig människans storhet i vad hon förmådde göra, i framtiden kommer den att visa sig i vad hon förmår avstå från att göra". Kanske till exempel att begränsa sitt köttätande och sin konsumtion?

Sörlin skriver att en av de viktigaste böcker som skrivits om kriser på senare år är författad av Mike Hulme och den heter Why we disagree about climate change. Jag har tyvärr inte läst den ännu, men det kanske vore nåt för alldeles för varma januarikvällar?

Något annat värt att lägga sin tid på tycker jag har varit BBCs serie Frozen Planet med David Attenborough. Serien har fått kritik för att ha filmat isbjörnsungar på ett zoo när det kan uppfattas som att det är i naturen. Men jag tycker det är småpotatis för en fantastiskt sevärd naturfilm. Kanske är jag speciellt fäst vid den efter att ha bott 1,5 år i Nuuk på västra Grönland. Sista delen som heter On Thin Ice rekommenderas speciellt då den handlar om hur forskare mäter förändringar i polarregionerna och hur de påverkar både djur och människor som bor där samt hela planeten!

Qujanaq, takuss!

Vad händer år 2012?

Jag har inte tänkt spå om vad som händer under år 2012. Utan enbart tipsa lite om vad som är på gång och vilka kalendarium på nätet som är bra att veta om, framför allt gällande VA och kanske framför allt avloppsvattenhantering.

Svenskt Vatten har ju naturligtvis ett eget kalendarium, som innehåller tidpunkter för deras kurser, events och seminarium. I detta kalendarium highlightar jag VA-mässan i Göteborg 18-20 september. Även Cirkulation.com har ett kalendarium, som tyvärr ännu inte är uppdaterad för det nya året. Dock hittar man på sidan att årets nationella Vatten, Avlopp och Kretsloppskonferens är i Uppsala 22-23 mars. Föreningen Vatten har en lista på sina arrangemang på sin hemsida.

Även International Water Association (IWA) har naturligtvis ett kalendarium för deras events för året. Det kan också vara bra att titta på nästkommande års kalender (2013) där nya events droppar in efterhand. I maj 2013 är det dags för en IWA-konferens i Sverige igen, 1^st International IWA Conference on Holistic Sludge Management. Deadline för submittering av abstracts är dock som allt som oftast väldigt tidigt, 1 april 2012. IWA har också en sida över andra events som IWA deltar vid. Tidningen Water 21 har också ett kalendarium över events. I USA anordnas som vanligt WEFTEC och i Tyskland IFAT.

Kursen Advanced Course Environmental Technology på Delft University i Nederländerna som är fokuserad på avloppsvattenrening kommer att ges i år. Själv gick jag den år 2008. Mycket bra kurs!

Sen får vi ju inte glömma bort att OS är i London och att herrfotbolls-EM avgörs i Polen och Ukraina!

Har ni fler tips på andra events? 

Toapapper – kemikalier och återvinning

Naturvårdsverket skriver i sitt nyhetsbrev att toalettpapper som är tillverkat av återvunnet papper kan läcka mer optiska vitmedel till naturen än toalettpapper av nya fibrer. Det framgår av screeningen av optiska vitmedel under 2010. Optiska vitmedel är en stor grupp kemikalier som används för att öka den upplevda vitheten hos textilier och papper. De optiska vitmedlens effekt bygger på att de skall belysas så att en exciterad molekyl bildas. Vid belysning med UV-ljus (solljus) fluorescerar den i blått - "det blå ämnet". Föremål förefaller mer lysande och klara i färgerna.

Analyser gjordes på prover från avloppsreningsverk och deras recipienter. Studien omfattade fem substanser förkortade DSPB, DAS1, FB28, FB85 och DAS2. I inkommande vatten låg koncentrationerna kring 20 μg/l och i utgående vatten 0,5-5 μg/l. I slammet återfanns mellan 56-160 μg/g TS. De högsta uppmätta koncentrationerna i ytvatten var mer än 600 ggr lägre än beräknade PNEC (predicted no-effect concentration) - värden. Högsta koncentrationen i sediment, 7,2 μg/g TS uppmättes nära utsläppspunkten för ett avloppsreningsverk. Det finns dock inga PNEC-värden för organismer i sediment så det är svårt att ta ställning till om dessa koncentrationer är höga eller ej. Vad gäller substansen DAS1 så kan man i alla fall se att den ökar från utgående avloppsvatten över ytvatten till sediment.

Det finns flera som intresserar sig för toalettpapper, bland annat PhD-studenten Chris Ruiken. Han är i slutskedet av sitt PhD-projekt som heter Impact of toilet paper on behavior of wastewater treatment plants och genomförs på Delft University of Technology i Holland. Syftet med projektet beskrivs så här: ”The objective of this project is to investigate the possible improvement in efficiency of wastewater treatment plants by using sieve technology”.

Toalettpapper står för 30-50 % av inkommande COD och STOWA skriver i rapport 2010:19 att konventionell teknik för att behandla avloppsvatten och slam kanske inte är optimal för att behandla dasspapper. De har utrett ekonomin och praktisk genomförbarhet med att filtrera bort toalettpappret och att återanvända det som t.ex. bränsle. 

Ruiken et al. (2011) skriver i artikeln Removal of toilet paper from influent of municipal wastewater treatment by sieves, att det lönar sig att filtrera bort det! Ett filter med hål som är mindre än 0,5 mm tog i denna studie bort nästan 100 % av cellulosa fibrerna (fibrerna är i snitt 1-1,2 mm långa), 50 % av suspen och 35 % av COD. I slutsaterna skriver Ruiken att den totala energianvändningen (inclusive slambehandlingen) minskar med 50 %. Studierna har gjorts i pilotskala men håller nu på att genomföras i fullskala på Blaricum avloppsreningsverk i Holland.

Till sist vill jag också ge ett boktips, Monitor 22 ”Biologisk mångfald i Sverige” Naturvårdsverket skriver att förutom den nutida situationen för landets växt- och djurliv granskar boken hur mångfalden har förändrats, vad som hotar den och vad vi gör för att bevara den.